Regeringen tillsätter ny utredning för att ta bort extra anpassningar och förbättra elevhälsan

– Barn och unga mår allt sämre och de elever som behöver stöd får det ofta alldeles för sent, trots att vi vet hur viktigt det är med tidiga insatser. Med den nya utredningen tar regeringen viktiga steg mot en starkare elevhälsa och bättre stödinsatser, säger skolminister Lotta Edholm.

Dagens bestämmelser om extra anpassningar fungerar inte som tänkt och leder till att många elever får vänta alltför länge på mer ingripande stödinsatser. Dessutom är utgångspunkten i dag att särskilt stöd som huvudregel ska ges i elevens vanliga klass, vilket ofta i praktiken innebär att elever måste misslyckas i sin ordinarie klass innan det blir aktuellt att placera dem i en annan undervisningsgrupp. Därför ska utredningen ta ställning till om regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och lämna förslag som innebär att det ska bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper eller att ge elever enskild undervisning.

Ett ytterligare problem med den nuvarande utformningen av elevhälsan är att den har ett alltför ensidigt fokus på övergripande specialpedagogiska frågor, vilket riskerar leda till att elever som lider av fysisk och psykisk ohälsa inte alltid fångas upp.

– Elevhälsans vårduppdrag måste återupprättas. Dagens elevhälsa har ett alltför ensidigt fokus på övergripande specialpedagogiska frågor. Fokuset på dessa frågor har inneburit att andra nödvändiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för eleverna uteblir, säger socialminister Jakob Forssmed.

Genom att bryta ut den specialpedagogiska kompetensen från elevhälsans verksamhet kan speciallärare och specialpedagoger få en tydligare hemvist i lärarkollektivet, samtidigt som elevhälsans vårduppdrag stärks. Utredningen ska därför analysera och ta ställning till vad elevhälsans syfte och uppdrag ska vara, föreslå hur elevhälsans insatser kan stärkas och vilka kompetenser som ska ingå.

Ny elevhälsogaranti ska säkerställa likvärdig tillgång till elevhälsa

I skollagen finns ingen närmare beskrivning av vad som menas med tillgång till elevhälsa, och variationen på den elevhälsa som erbjuds av skolorna är stor. Elevernas tillgång till en god elevhälsa hänger i dag samman med i vilken utsträckning huvudmännen väljer att prioritera den.

– Många elever som skulle behöva komma i kontakt med skolläkare, skolsköterska eller kurator har inte den möjligheten. Barn och unga uttrycker ofta att de önskar att elevhälsan vore mer tillgänglig, flexibel och synlig i skolan. Alla elever måste få sina behov tillgodosedda oavsett vilken skola de går på, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Utredningen får i uppdrag att föreslå en elevhälsogaranti som bland annat kan reglera hur snabbt en elev ska få stöd, vilka yrkeskategorier som ska finnas på skolan och hur ofta de ska vara på plats samt hur många regelbundna hälsokontroller varje elev bör ha rätt till.

Elevhälsans huvudmannaskap ses över

Eftersom elevhälsan rör både medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser styrs den av flera olika regelverk, vilket ställer särskilda krav på elevhälsans huvudman och ledning. Utredningen ges i uppdrag att se över utformningen av elevhälsans huvudmannaskap och ledning.

Förbättrad samverkan mellan aktörer behövs

– Det är viktigt att elevhälsan vid behov kan samverka med andra aktörer. Det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att den samverkan sker på ett ändamålsenligt sätt och med en tydlig ansvarsfördelning, säger Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

I dag samverkar elevhälsan med hälso- och sjukvården, BUP, barn- och ungdomshabiliteringen och socialtjänsten. Trots att det finns lagstadgade skyldigheter att samverka visar flera rapporter och utredningar att det finns brister och utmaningar i det arbetet. Utredningen ska därför föreslå hur elevhälsans samverkan med andra aktörer kan förbättras och analysera om det bör inrättas en samordnande funktion som kan bidra till en förbättrad samverkan.

Till utredare utses Åsa Lundkvist. Uppdraget ska redovisas senast den 7 mars 2025.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.